Lustgastuber - det nya utmanande skräpet
Försäljningen av lustgastuber har ökat i takt med att de blivit allt vanligare som berusningsmedel för ungdomar i Sverige. Denna utveckling har inte bara medfört farliga konsekvenser för ungdomars hälsa, utan har även bidragit till ökad nedskräpning och utmaningar i avfallshantering av dessa produkter.
Utifrån vår enkätundersökning "Kartläggning av lustgastuber" kan vi konstatera att ett flertal kommuner investerar betydande belopp för att kunna hantera lustgastuberna. Fyra av de svarande kommunerna redovisade utgifter på över en kvarts miljon kronor för hanteringen av lustgastuber under 2023.
Lustgastuber innehåller lustgas, som är en mycket aggressiv växthusgas och är också känt under det kemiska namnet dikväveoxid. Dikväveoxid klassificeras också med UN-nummer "UN 1070". Lustgastbehållare betraktas som farligt avfall och farligt gods, eftersom behållaren utgör både brand- och explosionsrisk. Därför ska lustgastuber inte slängas i restavfall, grovavfall eller metallåtervinning. Det är mycket svårt att avgöra om en lustgastub är helt tom, därför är det viktigt att kasta lustgastuber i det farliga avfallsflödet som finns på återvinningscentraler. På så sätt kan kunnig personal under säkra förhållanden kontrollera att lustgastuberna är helt tomma så att de kan återvinnas på rätt sätt. Det är inte lämpligt för privatpersoner eller obehörig personal att punktera eller tömma dessa produkter på egen hand eftersom det kan utsätta personen och deras omgivning för direkt fara. Om lustgastuber inte kastas korrekt och istället hamnar i restavfallet finns det en stor risk för explosioner både i sopbilar och i brännugnarna för energiåtervinning. Detta är mycket kostsamt, tidskrävande och farligt.
Mer läsning:
Avfallsförordning (2020:614) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)
Nätverksträff - "Lustgastuber - det nya utmanande skräpet"
Välkommen på nätverksträff om "Lustgastuber - det nya utmanande skräpet!" den 21 maj (endast för medlemskommuner).
Under träffen kommer tre talare att medverka, dels Camilla Nilsson från Avfall Sverige som kommer att prata om lustgastuber från ett generellt perspektiv. Hon kommer att belysa problematiken kring lustgastuber och dess konsekvenser för miljön, riskerna för skador, användning av resurser, energiförsörjning och ekonomi.
Under den andra delen av nätverksträffen kommer Anders Lisle från Göteborgs Stad att prata om lustgastuber ur ett kommunalt perspektiv. Han kommer att berätta om Göteborgs Stads arbete och insikter kring lustgastuber, samt dela med sig av de utmaningar och framgångar som kommunen har stött på.
Som sista talare kan vi presentera beteendepsykologen Niklas Laninge som kommer att prata om hur man skulle kunna ta sig an problemet ur ett beteendevetenskapligt perspektiv.